Starka känslor

Vi njuter för fullt uppe i norr. Det här året blev det ingen fjälltur eftersom jag inte vill åka skoter just nu. Tänker inte riskera att någonting hemskt händer med Kotten i onödan. Men det duger fint att ”bara” vara i Vilhelmina faktiskt. Så lugnt och skönt. 

Påskägget och jag i vecka 24.

Jag märker att jag blivit lite mer känslosam. Eller, det är i och för sig svårt att jämföra. Har nog alltid haft nära till både tårar och skratt. Men igår blev jag så himla glad när min pappa (blivande morfar till Kotten) kunde se hur det sparkade i magen. Nästan så att tårarna började rinna på två sekunder. Det blir bara tydligare och tydligare för varje dag och nu börjar byxorna kännas trånga. Dags för gravidjeans snart!

Idag hälsade jag på min mamma. Hon fick också känna på magen men just då sov Kotten. Men det var mysigt ändå. Tänker mycket på om Kotten kommer att få träffa sin mormor och minnas henne. Hoppas verkligen det. Min mamma är nämligen väldigt sjuk och har förmodligen inte långt kvar i livet. Men jag vet att hon är glad och lycklig för min (och Niclas) skull. Hon skiner upp när jag pratar om hennes barnbarn, vårt hus som vi snart får flytta till… Och vårt bröllop! Vi gifter oss väldigt snart. Den 9 maj blir vi herr och fru ❤️

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s