Andra tanden

Jahapp, Ellens andra tand kikade fram ganska snabbt efter den första. Mer ont och mer dåligt humör. Det är bara att kämpa på, de små risgrynen ska ju upp någon gång! Men nu börjar det tack och lov att lugna ner sig lite. Fast så ska man ju egentligen inte säga för då brakar helvetet lös vilken sekund som helst 😂

Ellen fick sin andra omgång med vaccin igår (hon blir ju 6 månader på söndag, fatta, ett halvt år gammal!) och det gick kanonbra. Hon grät i typ två sekunder och sedan var hon glad igen. Ingen feber och inga tecken på att hon hade ont senare på kvällen. Så himla skönt. De vägde och mätte henne också. Precis som jag trodde väger hon nu över 8 kilo! 8010 gram närmare bestämt. Vår gosiga lilla klump. Hon växer tydligen bara på bredden för längden var densamma som sist, 63,5 cm. Inte konstigt att hon fortfarande kan ha rymliga kläder i storlek 62.

(Jag är SÅ glad och tacksam över att amningen har fungerat så himla bra och att jag verkar ha mycket mjölk att erbjuda. Hon ökar ju ordentligt i vikt varje månad. Det är så himla smidigt att ha med sig maten var jag än går. Kommer nog försöka amma så länge Ellen vill och jag orkar. Jag tror att det är det absolut bästa skyddet hon kan få mot sjukdomar och infektioner såhär nu i början.)

Jag trodde ju för typ 1,5 månad sedan att hon skulle vända på sig snart. Men det verkar dröja! Just nu är det mest intressant att ligga på rygg och äta på fötterna eller sitta upp och leka. Dottern visar verkligen inget intresse i att rulla runt trots att vi försöker uppmuntra henne genom att locka med roliga leksaker (körde även igång Babblarna på Ipaden en gång, men nej…). Jag låter henne ofta ligga helt naken på en filt på golvet för att det ska vara enklare för henne. Aja, det kommer väl förhoppningsvis. Vissa barn är sena och andra tidiga med olika saker.

Ellen har varit tidig med: att gråta tårar, att le, att skratta, att sitta, att kunna stå och hålla upp hela sin egna tyngd, att greppa medvetet efter saker, att få tänder.

Ellen har varit sen med: att vända sig från rygg till mage eller tvärtom. Hon har visserligen vänt sig från sidan till magen i sängen flera gånger men jag räknar inte det eftersom hon ”fått hjälp” av oss halva biten då vi alltid lägger henne på sidan när hon ska sova. Hon somnar bäst i det läget. Vid några tillfällen har jag alltså vaknat på natten av att hon jollrar och pratar med sina gosedjur i sängen liggandes på mage. Så hon KAN ju. Jag tror bara inte att hon har någon lust.

Ellen har varit ”normal” i sin motoriska utveckling när det gäller att lyfta på huvudet. Det gjorde hon när hon var exakt 11 veckor gammal. Men hon hade styrka i sin nacke redan vid födseln.

Annars är det just nu mycket fokus på mat och sömn. Jag helammar fortfarande men vi försöker införa vanlig mat i långsam takt. Varje dag får hon smaka på någonting som vi äter. Små smaksensationer kallas det, som hon får smaka på från fingret. Vi har även börjat ge henne små smakportioner gröt och välling. Banan och morötter har hon också fått smaka. Allt går ner men det är under stor skepticism 😉 Himla kul att se hennes ansiktsuttryck! 

Jag ammar henne sju gånger per dygn. Det låter kanske mycket men på natten använder jag mest amningen som närhet och tröst. Hon vaknar nämligen två gånger per natt, samma tid varje gång. Då får hon äta. Jag har försökt att erbjuda enbart napp men det duger inte. Eftersom hon är 6 månader snart ska hon inte behöva äta nattetid egentligen. Längtar till den natten då hon sover 8 timmar i ett svep. Men jag tror verkligen inte att det händer inom den närmaste framtiden. 

Hur som helst tycker jag att det fungerar bra att kliva upp vid 00.30 och 04.30 för att amma så länge hon somnar om på en gång efter amning. Ibland har hon varit supersvår att ”söva om” och det är ju ganska påfrestande. Då får hon ligga bredvid mig i dubbelsängen när hon verkar behöva närhet. Men jag tänker att detta bara är en liten period i livet som vi måste ta oss igenom. Vi ville ju ha barn. Vi förstod och visste att det kunde bli kämpigt. Men alldeles fantastiskt och underbart också, vilket det är. Det kommer inte alltid vara såhär jobbigt på nätterna. Hon växer ju! Finns nog ingen tonåring, inte många i alla fall, som vaknar två gånger per natt och behöver tröst av föräldrarna 😁

Det är ju en härlig vinter nu och vi har hunnit med lite utomhusaktiviteter. Ellen har fått prova sin pulka som hon fick i julklapp och hon har även fått följa med mig och Niclas ut i skidspåret. Det gick jättebra alltihopa och särskilt mamman tyckte att det var skönt att få röra på sig lite mer igen!

  

  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s