Senaste nytt: Ellen 8,5 månad

Här kommer en uppdatering om den bästa jag vet 😍

– Den 16 mars var vi till BVC för kontroll innan vi åkte upp till Vilhelmina över påsk. Då vägde lillskruttan 8410 gram och var 66.5 cm lång. Nu har viktkurvan planat ut. Från att ha legat två steg över medel ligger hon för närvarande på medel. Hon är fortfarande lite kort men det är ju även jag och Niclas, så hon kommer förmodligen inte bli någon flaggstång direkt. Hon har storlek 68 i kläder och 4 i blöjor.

  
– Jag helammar ju inte längre utan bara på morgonen efter grötfrukosten och sedan på kvällen. Totalt äter Ellen fyra gånger per dag: frukost, lunch, mellanmål och middag. Det låter kanske lite men hon är riktigt glupsk och äter mycket vid varje måltid. Bara vid ett enda tillfälle har hon viftat bort skeden med händerna och inte velat ha mer. Annars verkar hon tycka om allt. Det är bara att njuta just nu för så kommer det förmodligen inte vara för evigt, hehe. Tänk vad allt kan ändras. Hon var ju inte alls intresserad av mat när vi började introducera smakportioner!

– Strax innan påsk var hon väldigt gnällig utan uppenbar anledning, men tillslut förstod vi varför. Nya tänder! Tre stycken på en och samma gång faktiskt, så nu har hon fem totalt. Två nere och tre uppe. Kan meddela att de är väldigt vassa också… Att tugga har hon blivit riktigt bra på vilket är skönt för då behöver vi inte göra fin puré av all mat hela tiden. Nu kan hon äta mat med bitar i!

– I perioder kan hon babbla hur mycket som helst för att helt plötsligt sluta några dagar. Men just nu är hon inne i en pratig fas igen. Det är mycket ”va-va-va” med stora läpprörelser och det är så himla gulligt. På morgonen när hon vaknar kan hon ligga länge och prata med sina mjukisdjur i sängen innan hon vill kliva upp. Ett tag kunde jag få henne att börja prata genom att härma hennes läten, jättekul!

  
– Att krypa har hon inte lärt sig ännu och min gissning är att hon inte kommer krypa alls. Vissa barn hoppar ju över det. Hon ålar däremot och är ganska snabb på att dra sig fram med händerna, så nu är grinden för trappen alltid nerfälld. Varför jag tror att hon kommer strunta i krypstadiet är för att hon blivit väldigt stadig när hon står och gärna springer runt i gåstolen (som hon för övrigt älskar). Hon kan även gå några steg själv utefter möbler hon håller i. Det gick väldigt fort från en dag till en annan för henne att förstå hur man sätter ena foten framför den andra. Så häftigt att se!

  
– Hon kan stoppa nappen i munnen själv nu, det är väldigt praktiskt.

– Även fast hon inte kan sätta sig upp själv från liggande läge har vi nu sänkt spjälsängen. Vi har egentligen tänkt göra det länge men inte kommit oss för… Men nu är det äntligen gjort! Rätt vad det är så drar hon upp sig och vips så står hon där i sängen och ”skakar galler”, hehe.

– 6 april var ett magiskt datum. Då stod hon helt plötsligt själv utan stöd i flera sekunder när hon släppte min hand! Balansen är bra när hon inte tänker på det, men så fort hon inser att hon inte håller i någonting blir det vingligt på en gång. Det var alltså en engångsföreteelse men nog för att få mig att inse faktum: hon är inte så liten längre.

– Någonting hon börjat med nu de senaste dagarna, och detta är väldigt positivt och roligt, är att skratta mycket! Hon är en jätteglad bebis helt plötsligt. Vi är lite chockade för hon har alltid haft ett väldigt stormigt humör annars. När hon sitter och leker och ser sin egen spegelbild i någon leksak kan hon garva rakt ut. Ja, att se sig själv är helt enkelt hysteriskt roligt vare sig det är i en vanlig spegel, ugnsluckan, kaminfönstret eller på telefonen. Katterna framkallar också en hel del skratt, liksom när hon för egen maskin kan ta sig från punkt A till punkt B genom att antingen åla eller använda gåstolen. Tror att hon varit så frustrerad tidigare över att inte kunna röra på sig. Inte kul att vara beroende av oss vuxna som inte förstår någonting. Nu är det som om en stor sten fallit från hennes axlar när hon förstår att hon kan förflytta sig själv. Underbart!

  
– Ellen har ganska mycket leksaker som låter när man skakar på dem. Tidigare har hon inte brytt sig särskilt mycket i detta men nu är det väldigt kul att skaka medvetet på dem för att framkalla ljud. Ofta sitter hon och ”spelar” för sig själv. När jag sjunger brukar hon ibland klappa i händerna.

Alltså wow. Det är ett sådant privilegie att få se en människa, en mini-jag och mini-Niclas, växa upp och lära sig olika saker!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s