”Snabb uppdatering” som blev lång ändå

Vet inte om jag någonsin kommer att hinna med att ”blogga ikapp” och skriva om allt som hänt sedan typ… 2 månader tillbaka? Jag vill så gärna, främst för min egen skull, eftersom det är jättekul att kunna titta tillbaka och läsa om sitt liv. Det är ju ganska speciellt nu när man är förälder och ens lilla busfrö växer så förbaskat fort och lär sig nya saker nästan varje dag. Jag vill kunna komma ihåg den här tiden, nästan i detalj. Men det är ju omöjligt. Måste bara försöka inse och acceptera det. Dagarna går så ruskigt snabbt alltså!

Det blir en kort uppdatering här nu.

Jag har börjat plugga till tandsköterska nu. Det känns så bra och så RÄTT. Hoppas och tror verkligen att det är ett yrke som kommer passa mig. Dagtid, blandade arbetsuppgifter, socialt och utvecklande. Min klass verkar toppen och imorgon ska jag få lära känna mina klasskompisar lite mer då vi ska ha ”after school” 😊 Det blir roligt!

Ellen har tagit flera steg men hon går inte på riktigt än. Verkar som om det kommer dröja ett tag till. Däremot är hon en klätterapa utan dess like. Hon kan ta sig uppför det mesta utan problem. Gäller att ha ständig uppsikt…

Hon babblar väldigt mycket. Ord hon kan säga nu är ”mamma” (till min stora lycka) och ”titta”. Annars är det mycket peka och klappa händerna. Hon hänger med i klappramsor och Imse Vimse Spindel. Förutom att vara en klätterapa är hon även en härmapa. Hon härmar oss när vi skrattar, när vi äter och räcker ut tungan eller gör andra grimaser. Galet, hon som nyss var ett spädbarn liksom. Nu börjar hon bli en PERSON med egna uttryck som vi förstår. Så himla häftigt.

Lite om mig: igår var en rolig dag i fäders spår då jag sprang min första VasaStafett! Jag hade äran att få vara med ett grymt lag vid namn PAVA och vi tog oss i mål på den totala tiden 8.22.31. Själv sprang jag den andra sträckan mellan Smågan-Mångsbodarna och gjorde personbästa både på distans (14,3 km) och 10 km (63 min) i tuff terräng! Det var underbart kul men jag fick också kämpa mig fram i gyttjan över hala stenar och rötter i flera kilometer. En riktig utmaning! Så nöjd och glad för lagets prestation och min egen. Niclas sprang sträckan efter mig och min svåger Johan startade i Sälen. Så kul att jag fick växla med dem båda ❤️ En riktigt rolig dag och nu har jag fått mersmak på terränglöpning!