Hon höll ju på att ställa till det

Förra lördagen, den 15 augusti, hade vi namngivning för Stella i vår trädgård på hennes namnsdag. Passande datum va? Vi höll i en kort och enkel ceremoni med vår närmaste familj och vänner som gäster. Solen sken från morgon till kväll och det blev en otroligt fin (och varm) dag! Vi hade extrem tur med vädret igen – precis som på Ellens namngivning i maj för fyra år sedan. Då var det så varmt att ballongerna sprack! Nu hade vi inte blåst upp dem lika mycket. Man lär sig av erfarenheter 😉

Stella var på strålande humör hela dagen. Hon är verkligen en extremt glad och lättsam bebis. Det går inte en dag utan att jag tänker på det, för det är så overkligt och… lite orimligt faktiskt. Såhär enkel ska inte en bebis vara. (Storasyster var/är allt annat än enkel.) Nästan så man undrar om något inte stämmer med henne? Haha – som förälder är oron alltid nära. Men vi njuter verkligen av vår lilla solstråle ☀️

Stella föddes ju som bekant oplanerat i hemmet, och de namn vi gett henne har med den händelsen att göra så hon kommer för alltid att bli påmind om det. Jag och Niclas har humor (bra eller dålig kan givetvis diskuteras) och vi hoppas att hon i framtiden kommer tycka om tanken bakom namnen och berätta för andra varför hon heter som hon gör. Det är lite fyndigt nämligen, tycker vi.

Vårt lilla busfrö heter Stella Tilde.

Eftersom hon skulle ”Ställa till det” när hon kom till världen! Egentligen bestämdes detta av en slump eftersom vi först funderade på Tilde som tilltalsnamn, men sedan tyckte Ellen bäst om Stella när vi frågade henne. Då blev det Tilde i andra namn istället och succén var ett faktum. Ett perfekt namn på henne tycker vi! 💕

Stella Tilde 13 månader gammal!

Ellen 5 år!

Min fina, stora tjej ❤️

Idag fyller hon en hel hand – min förstfödda som gjorde mig till mamma för fem år sedan. Dessa år har varit magiska, omtumlande, prövande, underbara, jobbiga och tuffa men framförallt fyllda med så otroligt mycket kärlek. Så tacksam för att just Ellen kom till oss! Hon är en bestämd och smart tjej som visat sig vara lite annorlunda än de flesta andra barn. Min fantastiska, självständiga dotter som går sin egen väg och inte faller för grupptryck. Otroligt målmedveten trots sin ringa ålder.

Hon kommer garanterat bli något stort en dag! ⭐️

Stella 1 år!

2020-07-20. Ett år har nu gått sedan vår minsta älskling kom till världen! Så underbar på alla sätt och vis. Lättsam, glad, busig, bestämd, matglad, pratsam och gosig. Oerhört tacksam över att just hon är en del av vår familj 💕 Grattis världens bästa Stella på din första födelsedag!

Nytt utseende

Hej! Jag upptäckte att min blogg började se lite skum ut (helt andra färger och rubriker), så jag loggade in på mitt konto och fick svaret att det tema jag använde hade tagits bort. Så nu testar jag ett nytt. Förr i tiden kodade jag ju mina egna hemsidor men nu finns ingen tid eller ork för det. Då är det ju ypperligt med gratisalternativ. Det tråkiga är bara att behöva stå ut med reklam men det hamnar i slutet av inläggen så jag tycker inte att det stör jättemycket.

Nåväl! Nu har jag snart semester. Trist nog inleddes helgen innan min sista arbetsvecka med en rejäl förkylning, så nu har jag varit hemma och sjuk i två dagar. Men jag hoppas att jag kan jobba åtminstone torsdag och fredag så jag hinner få lite semester-feeling samt säga hejdå till kollegorna. Dock ska ju minsta lilla symtom tas på allvar just nu och jag har haft både halsont och lite förhöjd temp (38.3 som mest), snuva och hosta. Men förloppet har varit snabbt och övergående så förhoppningsvis är det inte Covid-19 jag drabbats av.

Stella fyller ett år om bara sex dagar och Ellen räknar ner dagarna på sina fingrar nu (tio dagar kvar för henne). Hoppas att de slipper vara sjuka på sina födelsedagar!

Nu kryper Stella för fullt överallt och ställer sig upp på tå mot diverse möblemang. Då blir hon en lång bebis! Med långa armar och nyfikna små händer… Vreden på spisen är väldigt roliga till exempel. Nu har vi fullt upp med att ständigt hålla koll på henne. Jag tror dock att det kommer dröja innan hon tar sina första steg eftersom hon varit lite sen motoriskt jämfört med storasyster (som gick när hon var 13 månader gammal). Men det gör ju verkligen ingenting ❤️

Underbara lilla älskling som börjar bli stor!

Solsken i hjärtat och sinnet

Bortsett från Corona-situationen så känns livet alldeles underbart just nu. Jag mår så bra, sprudlar av energi (vilket jag inte gjort på länge) och tycker själv att mitt humör är på topp. Älskar tillvaron nu!

Det är så himla kul att jobba igen. Tror det är viktigt för mig att känna mig behövd i samhället och få träffa folk om dagarna. Jag har i alla fall märkt att det påverkar mitt psykiska mående något oerhört. Träningen går dessutom bättre och bättre. Har gjort mycket framsteg på sistone och märker hur bra jag mår av att springa kontinuerligt. Det blir ungefär tre pass i veckan. Jag springer inte så långt, mellan 3-5 km, men satsar på ett högre tempo istället. Förut sprang jag gärna 10 km eller mer men nu passar det bättre med kortare distanser och jag känner mig så nöjd med det! Märker mycket på konditionen faktiskt, att den blivit bättre på kort tid. Så härligt!

Varje tisdag och torsdag försöker jag springa till och från jobbet om vädret tillåter (vilket blir 6 km tur och retur) och på söndagar kör jag ett tidigt morgonpass vid 6-tiden innan resten av familjen vaknat – och innan det hunnit bli varmt såhär nu på sommaren. Jag har ändå blivit väldigt morgonpigg de senaste åren så morgonträning passar mig alldeles utmärkt. Mitt mål är att hålla i löppendlingen till jobbet så länge Niclas är föräldraledig och hemma med barnen. Sedan blir det nämligen svårare med både tid och logistik när jag måste lämna dem på förskolan…

Vad har hänt mer på sistone? Jo det har ju varit midsommar! I år blev den väldigt lugn och minimalistisk jämfört med hur vi brukar fira i sommarstugan med stora tjocka släkten, stor lunchbuffé och grillmiddag. Måste faktiskt erkänna att detta format passar mig bättre. Lagom mycket mat, lagom mycket folk och inga som helst krav. (Rätt skönt att ”slippa” kramas med alla i tid och otid också. Är det någon annan som också känner så eller är det bara jag?) Visst saknade vi många och Ellen hade nog gärna haft några jämnåriga barn att leka med men det kommer ju mååånga fler år framöver.

Det blev hur som helst en toppenhelg med otroligt fint väder både fredag, lördag och söndag. Förutom midsommarfirande i stugan har vi också hunnit måla om grunden på huset från brunt till grått samt varit och badat på Lugnets utebad en hel dag. Båda barnen älskade det så det blir fler vändor dit i sommar! Perfekt eftersom jag får bada/simma gratis en gång i veckan då jag är Region-anställd. Blir inte så dyrt då 😂

Mina små kullor var oerhört söta i sina folklore-klänningar ❤️

Min sista dag som föräldraledig

…och även min första morsdag som tvåbarnsmamma! Vilken fantastisk dag det blev med underbart härligt väder. Sol hela dagen och inte ett moln på himlen. Inte för varmt heller, runt 20-21 grader i skuggan. Såklart varmare i solen ☀️

Jag och min lilla familj tog en utflykt med cyklarna till Gamla Stabergs Barockträdgård, platsen där jag och Niclas gifte oss, för att äta glass och bara njuta av dagen. Det var första gången Stella var med dit och tredje gången för Ellen. Så mysigt att kunna besöka denna fina trädgård med barnen och även minnas/berätta om bröllopet. Något jag verkligen rekommenderar vid val av plats för vigsel!

Ellen var så himla duktig idag! Cyklade nästan 4 kilometer på sin balanscykel innan hon blev trött och satte sig i cykelvagnen. Stolt mamma här ❤️

En vecka kvar idag

…tills jag börjar jobba igen! Det känns faktiskt alldeles underbart, eftersom jag lämnar en fantastisk föräldraledighet bakom mig (förutom sista tiden med Corona-situationen).

Så otroligt tacksam för dessa 10 månader med Stella och på slutet även med Ellen på heltid. Mina älskade barn! 💖

Stella 10 månader!
Ellen 4 år och 10 månader!

Barn som är svårt sjuka

Alltså den senaste tiden har jag verkligen haft nära till tårar. Känslorna ligger bara 0.1 mm under huden känns det som. Blir så otroligt påverkad av jobbiga saker jag ser och läser, där människor dör eller blir skadade/traumatiserade för resten av livet. Empatin bara bubblar i mig och kommer fram helt okontrollerat. Allra värst är det när jag läser om svårt cancersjuka små barn. Föräldrar som beskriver hur det är att kastas mellan hopp och det djupaste mörker under långa och svåra behandlingar. Mammor, pappor, bonusföräldrar och syskon som förlorar sina barn/bonusbarn, sin bror eller syster i denna hemska sjukdom. Jag går sönder inuti. Det absolut värsta jag kan föreställa mig. Något man verkligen inte vill gå igenom själv.

Idag tog jag därför tag i något som jag länge tänkt att jag ska göra, men sedan inte gjort av någon – rent ut sagt – mycket underlig anledning? Finns inga värdiga ursäkter för varför det inte blivit av! Men nu så. Nu känns det bättre.

Från och med idag är jag nämligen månadsgivare i Barncancerfonden ❤️ Det är aldrig för sent att bidra med någonting bra!

#fuckcancer #utrotabarncancer #ingetbarnskadöicancer

Två barn räcker

Tiden går och snart börjar jag jobba igen. Det känns både superduperbra och lite vemodigt eftersom detta (med största sannolikhet) är sista gången jag är föräldraledig. Vi är så nöjda med två barn. Många frågar och är nyfikna om vi inte ska ha fler… Jag ska erkänna att det hade varit kul med en son också. Men ett barn är ett enormt stort ansvar. Det är viktigt att orka med och känna att man räcker till i föräldraskapet som är tufft nog med ”bara” ett barn. Och ingenting säger ju att det blir en pojke en tredje gång, det kan ju lika gärna bli en flicka igen och där vill vi INTE hamna, haha! Tre rebelliska tonårstjejer – nej tack.

Jag frågade faktiskt Ellen på skoj igår ifall hon vill ha fler småsyskon. ”Nej, det räcker med ett” svarade hon 😂 Även hon är så nöjd med vår familj på fyra. Två vuxna och två barn. Ett barn för varje förälder. Perfekt. För oss ❤️

Ändå drömmer jag om att få föda barn igen. Alltså på riktigt, jag drömmer om det både medvetet på dagtid och omedvetet under natten. Jag tror att jag fortfarande bearbetar min senaste förlossning. Undrar hur länge den bearbetningen kommer pågå? Det är inte jobbigt, men jag tänker mycket på hur det var. Försöker minnas hur det var när Stella föddes. Vill göra om det, med full kontroll över situationen. Få revansch. Vara med mentalt. För det var det absolut mäktigaste ögonblicket jag upplevt i mitt liv ⭐️

Stella 9 månader